Nekat förtroende och en uppenbar lögn.

FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson försöker vända opinionen i dagens SvD.

De två huvudsakliga punkterna han försöker förmedla är att (1) FRA har goda avsikter och (2) svenskar kommer inte att beröras av avlyssningen.

När det gäller den första punkten har han så klart rätt. De vill väl. Regeringen och FRA avser inte att trycka till oliktänkande eller kontrollera svenskars vanor och göranden på Internet. Men det är inte det de flesta kritiker påstår heller. Vad kritiken gäller är att goda avsikter inte är någon garanti för framtiden. Man sätter ett vapen i händerna på staten som är enormt kraftfullt. Kan vi lita på att staten alltid vill oss väl? Kan vi lita på att alla statstjänstemän är oförvitliga och aldrig skulle missbruka sin ställning? Kan vi lita på att reglerna inte ändras med tiden? PKU-registret inrättades för forskningens skull. Redan nu har vi sett hur polisen fått tillgång till DNA-profiler från PKU (i fallet med Anna Linds mördare). Nu finns det förslag på att det skall bli tillgängligt för polisen i många fler fall. Man tar små steg som vart och ett inte är så dramatiska, men helheten ger ett samhälle vi inte vill leva i. De vill väl, men FRA-lagen ger staten för mycket makt att göra ont. Staten är inte alltid medborgarnas vän. Minns IB.

Den andra punkten är faktiskt inte sann. Antingen ljuger Åkesson eller också förstår han inte själv hur tekniken fungerar. Jag vet inte vilket som vore värst.

Svenska medborgares trafik kommer att övervakas. Att förneka det är djupt oetiskt. Först tryckte man hårt på att internettrafik bara skulle tappas ut och skickas till FRA vid Sveriges gräns. Det argumentet hör man inte längre, vilket är bra. Internettrafik tar ofta vägar utanför Sverige. Yahoo. Google och Microsoft har inte sina servrar i Sverige. All mail, chatt och webbtrafik till dem kommer att gå via FRA. Likaså gäller det för massor av annan aktivitet som svenskar har för sig på Internet varje dag. Många företag och myndigheter skickar t.ex. all inkommande och utgående epost till Danmark för spamfiltrering. Trafik routas ofta internationellt och landar sedan i Sverige igen.

All denna trafik kommer att skickas via FRA. FRA kör datat genom en lång serie filter och letar efter misstänkta mönster i mailinnehåll och webbsidor. Man tittar också efter vilka personer man kommunicerar med och vilka webbsidor man besöker. När man får en träff kommer den misstänkta informationen att analyseras av en FRA-agent. Det kommer att bli massor av felaktiga träffar. Helt oskyldiga svenskars mail och webbtrafik kommer att skickas vidare för manuell granskning. Sökbegreppen kommer att justeras efter hand. Det kommer att göras av FRA. Vem övervakar övervakarna? Jag vet hur svårt det är att få till heltäckande kontroll av anställda. Vem ser till att inte en FRA-anställd kan smussla in egna sökbegrepp? Kanske i ett parallellt testsystem där man inte har samma kontroll.
Hur kan Åkesson påstå att svenskar inte kan övervakas? Det är ju en direkt felaktighet. Vill han vilseleda folket?

Sammanfattningsvis: Ja, Åkesson, jag tror att ni vill väl. Ni vill inte bli ett Stasi. Ni och regeringen har goda avsikter. Men tyvärr litar jag inte på er och era efterträdare och alla anställda. Speciellt inte som ni försöker mörka att det faktiskt handlar om att övervaka också svenskars privata kommunikation via Internet och telefon. Det här är ett enormt kraftfullt vapen som ni får i era händer. Ni är faktiskt inte betrodda att konstant övervaka miljoner svenskar. Så mycket förtroende har jag inte för dig, era anställda eller staten nu och i framtiden.

Dagens citat

“Mannen som går sida vid sida med folket vars mail han tjuvläser mot kvinnan som inte kan skilja plus från minus i en statsbudget. Det är ett vackert val vi ställs inför om två år.” — Johan Ingerö

Värre än FRA

Stefan Olsson skriver intressant om hur integritetskränkande och övervakande det svenska skattesystemet är och hur det inskränker den grundlagsskyddade föreningsfriheten.

Om FRA i belgisk TV

Belgisk TV rapporterar om FRA-beslutet. Textat på svenska.

Fram med bevisen, bloggosfären!

Arga bloggare skriver att Johansson och Federley har “svikit”, medan de själva menar att de aldrig varit kategoriska motståndare till signalspaning i tråd. Johansson och Federley menar att de alltid varit för, under förutsättning att FRA kontrolleras ordentligt. Det borde vara ganska lätt att ta reda på hur det förhåller sig. Har de flip-floppat eller inte?

Dagen då Riksdagen blev relevant

Den 17 juni kommer nog att skrivas in i historieböckerna som en dag då Sveriges Riksdag blev relevant igen. Efter att i decennier bara varit en formalitet, där sittande regering dunkar igenom sina beslut.

Idag ledde Annie och Fredrick (tillsammans med andra borgerliga ledamöter) ett uppror mot regeringen. Riksdagen blev för en dag politikens centrum. Ingen visste på förhand vad som skulle hända. Enskilda ledamöters åsikter blev viktiga.

Speciellt imponerad blev jag av Annie Johansson. Yngst i Riksdagen stod hon rak i ryggen under tuffa diskussioner med riksdagsgruppen och i enrum med partiledaren. På de mötena lär det gå hett till. Karl Sigfrid (den moderate ledamoten som deklarerade att han skulle rösta mot förslaget) blev enligt uppgift ordentligt utskälld av sina partivänner.

Idag höjdes ribban för alla riksdagsmän och det visade sig hur viktigt det är att rätt personer väljs - inte bara vilket parti de tillhör.

Frågan är om Annie och de andra hade kunnat klara det här utan det massiva stöd de fått från bloggar och ledarskribenter?

Årets papperstiger?

Det här måste väl vara årets papperstiger: Integritetsskyddskommittén levererar sitt slutbetänkande samma år som FRA-beslutet (med stor sannolikhet) klubbas i Riksdagen.

Det räcker med sju ledamöter, tycker Johan Pehrsson (fp)

Folkpartiets gruppledare Johan Pehrsson säger i DN att alla Folkpartiets ledamöter skall rösta enligt partiets vilja:

“Om vi inte gör det har vi ju ingen svensk riksdag utan en polsk riksdag.”

Bra, skicka då hem 342 ledamöter från Riksdagen. Behåll en för varje parti. Denne får så många röster som motsvarar partiets röstunderlag. Varför skall vi betala en massa pengar för 349 ledamöter, när de ändå är robotar som skall rösta enligt vad partiledningen tycker i varje fråga?

Att vara riksdagsman är någonting fint i min värld. En riksdagsman skall vara en person med integritet och bildning. Vi väljer dem som skall stifta lagar och styra Sverige. De skall inte ha samma åsikter alihop, men de skall vara män och kvinnor med både intelligens och ryggrad.

Alla frågor på Riksdagens bord är inte partiskiljande. FRA är ett bra exempel - det handlar inte om höger- eller vänsterskalan. Släpp lös ledamöterna och låt dem rösta efter sitt samvete i dessa frågor. Och öka inslaget av personval. Låt Riksdagsledamöterna få presentera sig. Låt oss få en chans att bedöma deras personlighet, bildning och kurage innan vi lägger vår röst.

Lars Ohly inbillar sig att sossarna kommer att gå med på att riva upp FRA-beslutet efter nästa val - om de vinner. Det kan han fetglömma. Sossarna är arkitekterna bakom FRA-lagen (”Bodströmsamhället”, någon?). De är så nöjda med att den heta potatisen landar i Alliansens knä så att de kan plocka några gratispoäng och ändå få sin lag klubbad.

Nä, skall det stoppas får det bli Allliansens frihetsälskande ledamöter som får ordna det. Jag håller en tumme.

Döda politikerkarriärers sällskap

Den här var riktigt bra:

(Via Peter J Olsson)

McCain röstade rätt

Johan Norberg dokumenterar hur Obama och Clinton röstade för jordbruksstöd till amerikanska, rika bönder. Ett beslut som kommer att drabba fattiga småbrukare i utvecklingsländer. Det är lätt att snacka om att vara “för de fattiga” när det inte kostar något. McCain skryter inte så mycket, men röstar rätt.