De kallar det “rättvisemärkt”

Lydiah Wålsten skriver i Sundsvalls tidning om de tveksamma i nyttan med rättvisemärkning. Hennes rapport är också läsvärd.

Själv sitter jag här och njuter en kopp espresso utan “avlatsmärkning”. Fri handel mellan fria länder och individer är värt så mycket mer än konstlade, byråktratiska system.

Fattigdom och svält är i vår tid politiska skapelser. Mer politik och regler är inte lösningen.

Sveriges radio får sig ett sanningens ord

Via SvD:s ledarblogg hittar jag följande citat från när Paolo Roberto talar ut om queerteori och medias vänstervridning. Reporten blir alldeles upprörd av att Roberto förfäktar den hemska åsikten att det är skillnad på kvinnor och män:

Reporter: Oj oj oj, alltså jag blir lite upprörd nu, fast jag tror att vi ska lämna det här ämnet.

Roberto: Nänä, jag kan diskutera det med dig när du vill för jag har rätt! Och jag ser ju det bara på dina händer nu att du blir upprörd. Det är för att du jobbar på Sveriges Television och här tycker alla som dig och så går du ner på fiket här och så tycker alla som dig och så diskuterar man aldrig saker fullt ut och man möter aldrig folk som tycker annorlunda och då blir man bara cementerad i sin idé om hur saker och ting i världen ska vara och det är inte bra. Det är farligt för Sverige.

Robertos åsikter delas förmodligen av den övervägande majoritet svenskar. Med det behandlas som en avvikande, extrem åsikt i Sveriges radio (”fri från politisk påverkan” - ja, och månen är en stor cheddar).

Kommer tidningspapper följa vinylen i min livstid?

Nick Bilton på New York Times R&D Labs skriver om läget för papperstidningen på O’Reilly Radar.

Först redogär han för det ekonomiska läget. Det kostar Wall Street Journal (undrar varför han inte tar sin egen tidnings siffror?) 150 000 dollar att trycka tidningen varje dag. Åtskilligt mer om man tar med kringkostnader. Om istället WSJ skulle ge alla prenumeranter en digital läsare som t.ex. Amazons Kindle skulle det bara ta ett halvår att räkna hem det. Om läsaren dessutom kan läsa alla sina tidningar och böcker på en och samma läsare är det lätt att inse att “ordindustrin” skulle kunna tjäna miljarder dollar på att säga adjö till pappret.

Invändningarna är många: hur skall reklam distribueras? Hur miljövänliga kan det digitala läsarna göras? Hur hållbara? Men om man ser hur snabbt tekniken har utvecklats sedan 80-talet är det nog rätt klart att de tekniks problemen kommer att övervinnas rätt snart.

Då kvarstår det vanligaste argumentet: papper känns bra. Inget “nyhetsintag” slår att öppna en tidning på morgonen eller att ligga i hängmattan med en bok. Men det där tror artikelförfattaren bara är en åldersfråga. De nya generationerna kommer att kräva hyperlänkar, interaktivitet, direktkoppling till andra som läser om samma sak och möjlighet att debattera nyheterna direkt. De kommer inte att nöja sig med mindre.

Bolton spår att han i sin livstid kommer att få se pappret fasas ut från tidnings- och bokmarknaden. Jag tror han har rätt. Jag minns när vinylskivorna försvann och hur fort det gick. Jag hörde på radion en dag (kanske var det 1988?) att den sista fabriken som tillverkade pressutrustning för vinylskivor hade lagt ner. Själv ägde jag inte en enda CD-skiva då, men då insåg jag att det snart skulle ändras.
Nu är CD-skivan snart borta. Tidningspappret kommer att följa efter.

Elake Måns avslöjad

Uppsalaförfattaren, radiolegenden mm. Gösta Knutssons böcker om Pelle Svanslös var ju nyckelromaner där katterna representerade profiler i Uppsala.

Men Knutsson ville aldrig berätta vem Elake Måns föreställde. Idag avslöjar Magasinet Neos blog i alla fall vilken politisk ideologi Elake Måns bekände sig till.

Frihetsmotion

Jag hoppas att denna motion går igenom. Att man inte någonstans kan beställa kaffe, congac och cigarr, ens i ett ventilerat rökrum, är inte klokt. Är vi inte vuxna människor som kan få bestämma något själva i det här landet?

Bra Existens

Kvällen Existens granskade de nya poppiga pingstförsamlingarna som växer så det knakar. Det var ett bra program. Balanserat och nyanserat. Bl.a. Joel Halldorf bidrog med bra kommentarer.

Den verkliga konflikten

Nu när de flesta insett att socialism och kommunism är döda som ideologier kan en konflikt som fanns innan socialismen blev till komma upp till ytan: den mellan liberalism och konservatism.

När vänsterideologier velat förslava människan och inskränka friheten på i stort sett alla livets områden, har konservativa och liberaler (när jag skriver liberal menar jag en klassisk liberalism och inte den förklädda socialdemokrati som kallar sig socialliberalism) utlyst borgfred. I Sverige har Moderaterna t.o.m. kallat sig “liberal-konservativa”, ett begrepp lika motsägande som “sur-basisk”.

Nu när vänstern är irrelevant kan den gamla striden blomma upp igen. Vi ser det i de nya moderaterna och nu senast i debatten om finanskrisen. Roland Poirier-Martinsson (RPM), en konservativ debattör, skyller finanskrisen på liberalismen och får svar på tal av Johan Norberg.

Det är liberalerna som är den ursprugliga vänstern. De liberala ledarskribenternas klubb heter Vänsterpressens förening. Högern är de konservativa av olika nyanser.

De liberala har övertaget i debatten. De har skarpa ideologer och är duktiga på att få ut sitt budskap. De konservativa ger ibland intrycket att vara punchromantiker och allmänt insnöade. Konservatismen inbjuder inte till offensivt opinionsarbete - den är för stillsam för det. Det är svårt att hetsa massorna med slagord som: “Upp till kamp för en förnuftig, långsam samhällsutveckling, med respekt för traditionen!”. De behöver fler av Poirier-Martinssons kaliber för att det skall bli en rejäl debatt.

Men de intressanta konfliktytorna finns nu inom borgerligheten. “Höger mot vänster” kommer åter att betyda “konservatism mot liberalism”.

Finanskrisdebatten:

• Roland Poirier Martinsson: Efter finanskrisen är nyliberalismen den farligaste fienden
• Johan Norberg svarar: Socialt ansvarstagande bakom krisen
• Martinsson svarar Norberg
• En gammal krönika där RPM utser Johan Norberg till sin ideologiske “huvudfiende”

Ytterligare länkar:

• Tradition och fason (konservativ blogg)
• Liberalen Fredrik Segerfeldt jämför liberalismen i USA och Sverige
• Wikipedia: Nyliberalism
• Wikipedia: Konservatism