Mördarmaskinen

8 October 2007 | Politik | Markus Härnvi |

“Hat som ett medel för kamp; obändigt hat till fienden, vilket driver en människa över hans naturliga begränsningar och gör honom till en effektiv, våldsam, utväljande och kallblodig mördarmaskin”

– Che Guevara, 1967

I morgon är det fyrtio år sedan Che Guevara avrättades. Det var dumt gjort. De skulle spärrat in honom i fängelse för att sona alla sina brott. Då hade han fått se sin älskade kommunism brytas ner innifrån fängelset.

Han var kanske den avgörande orsaken till att revolutionen på Kuba blev kommunistisk. Fidel och Raul var inte renläriga marxister från början och flertalet av de som gjorde uppror mot diktatorn Batista var inte alls kommunister. Det var en blandning av reformistiska socialister, kristdemokrater, liberaler och kommunister. Själva kommunistpartiet på Kuba stödde faktiskt diktatorn Batista fram till 1958(!). Som så ofta kapas revolutionen av ett litet gäng hårdföra marxister. Där var Che en ledande kraft. Han hade redan under tiden i Mexico täta kontakter med den sovjetiska ambassaden och dess KGB-agenter.

Han medverkade till landreformen efter revolutionen. Det skulle vara en omfördelning av land från rika godsägare till fattiga bönder. Men precis som i alla andra kommunistiska revolutioner blev det en omfördelning från godsägare till byråkrater och partifolk. Bondebefolkningen lurades att delta i revolutionen med falska löften. För den oupplysta massan skall ju “ledas” av en elit av hårda ideologiska kommunister - som redan Lenin hävdade. Själv bosatte sig Che i ett ståtligt hus som tillhörde en kuban som hunnit fly.

Che var med när vänsterjuntan i Guatelmala föll och pga. den erfarenheten satte Che upp en enorm säkerhetstjänst. Felet de gjorde i Guatemala, menade Che, var att de inte mördade tillräckligt många motståndare till revolutionen efter att man segrat. Det måste ske utrensningar. Che var själv fängelsechef för La Cabaña där 200 till 500 personer avrättades efter summariska rättegångar. De flesta utan bevis för några andra brott än att inte vara kommunister. Snart började man sätta kristna, homosexuella, Jehovas vittnen och politiker av alla möjliga ideologier i koncentrationsläger. Invasionsförsöket i Grisbukten 1961 var ett lysnade tillfälle att än en gång dammsuga landet efter kontrarevolutionärer.

I lägren förekom systematiska våldtäkter och tortyr. Många kom aldrig levande från där ifrån.

Mot slutet av sitt liv började Guevara ta avstånd från Sovjet. Men inte för att han insett att kommunismen alltid korrumperar och leder till terror, utan för att han menade att Sovjet blivit för mesiga och ideologiskt urvattnade.

Så släng din t-shirt med Che om du har en. Du skulle förmodligen inte bära en med en bild av doktor Mengele eller Franco så varför hylla en annan mördare och despot?

Den mesta informationen i denna bloggpost kommer från en läsvärd artikel av Alvaro Vargas Llosa. En bra artikel på svenska finns i tidningen Axess och är skriven av Inger Enkvist