Benedikt om pedofilin

28 October 2006 | Kyrkan | Markus Härnvi |

Äntligen lite klarspråk från påven själv om alla de fall där präster förgripit sig på barn. Och där prästernas biskopar skyddat dem av missriktat nit för kyrkans anseende. Ja, t.o.m. flyttat runt dem mellan församlingarna och exponerat nya barn för deras ondska.

Påven talade till biskopar från Irland på besök i Vatikanen:

“The wounds caused by such acts run deep, and it is an urgent task to rebuild confidence and trust where these have been damaged.
…

It is important to establish the truth of what happened in the past, to take whatever steps are necessary to prevent it from occurring again.

…

Above all, it is important to bring healing to the victims and to all those affected by these egregious crimes.”

Många katoliker är upprörda över den slapphet som kyrkan visat i sina reaktioner på brotten. Speciellt i USA är många besvikna. Peggy Noonan ägnar skandalen ett helt kapitel i sin bok om Johannes Paulus II. För en del har historien fått dem att konvertera till ortodoxa kyrkan.

Som vän till katolska kyrkan undrar jag om inte det prästerliga celibatet borde omprövas. Om man är ordenspräst är det väl en sak. Man har sin “familj” runt sig. Men alla dessa sekulärpräster som lever utslängda i städerna i eget boende - är det verkligen så det var tänkt?